Andelen förnyelsebart kan öka!
Ur Energimagasinet, Nr 7 1996, sid 71

Fokusera energifrågan på att öka andelen förnybara energislag i Sverige. Då får vi också god hjälp med att lösa miljöfrågorna. Det menar Kent Lundgren, forskarstuderande vid Lunds Universitet.

Det finns flera vägar att gå för att vi, du och jag, samhället, ska bli mer hållbara, bärkraftiga (sustainable). En sådan väg är att öka andelen förnyelsebara energibärare. Den primära, och viktigaste, förnyelsebara energibäraren är solljus. Solljus kan antingen användas direkt genom att värma vatten (solvärme), producera el i solceller eller indirekt i form av produkter från jord och skogsbruk, såsom etanol, energiskog och skogsbränsle.

I allt fler sammanhang tas andelen förnyelsebara energibärare av den totala energianvändningen upp. Det kan tolkas som att man även tittar på de resurser som går in i energisystemet och inte "bara" på de molekylsopor (koldioxid, svavel-föreningar, kväveföreningar etc) som blir resultatet av omvandlingen av olika energibärare till allt lägre energikvaliteter. Detta kan i tur tolkas som en idé om att förebyggande miljötänkande håller på att etableras i många personers, intresse-föreningar, företags och kommuners medvetande och planer. En idé som ifrågasätter om det ur moralisk, hållbarhets och miljömässig synpunkt är rätt att använda jungfruliga icke förnyelsebara råvaror.

De finns de som fokuserar på att analysera huruvida de resurser som används inom en viss bransch är förnyelsebar eller ej, och det finns de som fokuserar på utsläppen från olika näringar. Det borde dock vara naturligt att titta på bägge faktorerna om man ska kunna uttala sig om en verksamhet har varit, är, eller kommer att kunna bli miljöanpassad.

Ökningen av andelen förnyelsebara energibärare kan ske på två sätt: antingen genom att minska den totala användningen av kärnkraft och fossila energibärare, eller genom att användningen av förnyelsebara energibärare ökar. I världen är andelen förnyelsebara energibärare ungefär 17 % och i Sverige ungefär mellan 27 och 33 %. År 1974 var andelen förnyelsebar energibärare i Sverige ungefär 23 %, så andelen har ökat. Ett flertal organisationer och rörelser börjar nu diskutera hur andelen förnyelsebara energibärare inom det svenska energisystemet kan öka ännu mer.

LRF, som är en intresse- och näringslivsorganisation för Sveriges jord- och skogsbrukare, engagerar sig i energifrågan och har i Ett energiscenario från LRF pekat på en del olika scenarier. År 2020 kan andelen förnyelsebart vara 53 %, enligt LRF. De uppskattar i sitt scenario att Sveriges energianvändning kommer ungefär år 2020 vara lika med 1993 års energianvändning, 442 TWh respektive 438 TWh. År 2050 skulle andelen förnyelsebara energibärare i Sverige, enligt LRF, kunna vara så hög som 75 %.

Den internationella panelen för klimatfrågor, IPCC (The Intergovernmental Panel on Climate Change), startatde1988. Ordförande för gruppen, som består av 2 500 forskare, är professor Bert Bolin. De har bl a kommit fram till att av de gaser som ger upphov till en ökad växthuseffekt så svarar koldioxid från förbränning av fossila bränslen för över hälften. För att stabilisera nivån för långlivade gaser som resulterar från mänsklig verksamhet krävs att utsläppen minskar med 50 till 60 %. Detta betyder: spara energi!, mer kärnkraft (?) och ökad andel förnyelsebara energibärare.

Agenda 21 är handlingsprogrammet för en hållbar samhällsutveckling i det 21:a århundradet som lanserades under FN:s miljökonferens 1992. Fyra år efter Rio-konferensen har Agenda 21 fått ett stort genomslag i Sverige. Lund kommun har i sitt Agenda 21 arbete bl a som mål att dels spara energi, dels öka andelen förnyelsebara energibärare. I Lunds första (ej antagna) Agenda 21 nämns ett konkret värde: "Minst ¾ av energin som används i kommunen ska härstamma från förnyelsebara energibärare år 2010".

Sverige har enligt professor i energisystem Björn Karlsson tre unika fördelar att öka andelen förnyelsebara energibärare: stor biobränslepotential, stort fjärrvärmenät och ett samtidigt el och värmebehov. Idag används ungefär 80 TWh bioenergi (Sveriges totala energitillförsel är ungefär 460 TWh per år). Endast en mindre del, mellan 4 och 6 %, av energivärdet i biomassan åtgår för framtagandet (flisning) och transport av biomassan fram till kraftvärmeverket (som samtidigt producerar el och värme).

I en SOU från 1992 Biobränslen för framtiden, antogs biobränslepotentialen vara mellan 173 och 209 TWh år 2000, och ännu mer efter år 2010. Utredningen har då tagit hänsyn till vissa miljömässiga och tekniska restriktioner. Det enda som behövs för att öka andelen förnyelsebara energibärare i denna takt är att miljöskatterna anpassas. Utsläpp av koldioxid vid elproduktion bidrar lika mycket som utsläpp vid värmeproduktion till växthuseffekten. Många har en dröm att det ska vara möjligt att bejaka fysikaliska lagar även inom det pragmatiska politiska beslutsfattandet.

Kent Lundgren
Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi i Lund