Förnybar kraftvärme - en tiotusen-kronors-fråga
Infört i Energimagsinet 1:97, sid 45

Buden är olika vad förnybar kraftvärme kostar.
Vissa bedömare hävdar 60 öre/kWh medan andra
menar att priset snarare ligger kring 30 öre/kWh.

Vad kostar en förnyelsebar kWh el från ett kraftvärmeverk? En tiotusen kronors fråga. Om man grovt förenklar så finns det dom, den konservativa sidan, som säger att den kostar (minst) 60 öre per kWh el, dvs en inte konkurrenskraftigt kostnad. Och så finns det dom, den gröna sidan, som säger att elproduktion från kraftvärmeverk är konkurrenskraftig. Någon sa: "I framtiden kommer varje kraftvärmeverk vara en sparbössa". Om man kunde satsa pengar i energiverk med utbyggd kraftvärme så skulle säkert denna "någon" göra det.

Vad innebär då konkurrenskraftigt? Många skulle nog säga en kostnad under 30 öre per kWh el. Några skulle säga en kostnad på ungefär 30 öre per kWh el och samtidigt nämna att priset på elen kommer att gå upp. Eftersom vinst är lika med pris minsus kostnad betyder ett högre elpris en högre vinst och därmed högre konkurrenskraft.

Om man analyserar den konservativa sidans sätt att räkna med den gröna sidans sätt att räkna kan man se olika mönster. Olika förutsättningar/värden stoppas in i kalkylen. Ibland ser även själva kalkylen annorlunda ut. Det kan förekomma att rörliga kärnkraftskostnader jämförs med rörliga och fasta kostnader för alternativ teknik.

Den gröna sidan anstränger sig för att göra mer och mer perfekta kalkyler som visar att förnyelsebar energi är konkurrenskraftig. De gör bättre och bättre uppskattningar om hur stora potentialerna för olika förnyelsebara energibärare är. Den konservativa sidan hävdar att det är inte något problem att använda och sprida ändliga resurser. De menar att olika aktörer på en marknad fördelar resurserna på ett optimalt sätt med hjälp av priset som informationsbärare. Den ena sidan kan dock ofta inte ta till sig den information som kommer från den andra sidan, och tvärtom

I stället för att den gröna och den konservativa sidan ska fortsätta att tala förbi varann kan bägge parter försöka se till vad den andra har att framföra. Den verklighetsbild som ligger i, eller bakom, analysen bör belysas så att mål och medel blir tydliga. Är målet att få tillväxt, att nå framsteg, och/eller att nå ett ekonomisk, socialt och ekologiskt uthålligt samhälle? Vi kanske behöver ompröva vad "framsteg" innebär. En öppen diskussion kring dessa antaganden skulle förhoppningsvis leda till att bägge sidor kommer fram till andra, och förhoppningsvis mer gemensamma, slutsatser.

Det förekommer, som nämnts, mycket olika värden på vad elenergin kostar från olika kraftvärmeverk. Flera sätt att räkna redovisas i en rapporten: "Bioenergins nuvarande och framtida konkurrenskraft". I en kalkylmodell i rapporten ligger kostnaden mellan 30 och 60 öre per kWh, om man bl a antar en fullasttid på 4000 timmar per år och ett alfavärde på 0,5. Bakgrunden till uträkningen är uppgifter från ett stort energiföretag att det kostar 60 öre per kWh el. Utgående från denna räknemodell och genom att anta en annan real kalkylränta (6 %) och investeringsutgift (10 000 kr/kW el) så blev resultatet 30 öre per kWh el.

Fokus bör dock inte ligga på vad en kWh el kostar från en enskild anläggning. Hela energisystemets kostnad, systemkostnaden bör minimeras. En kalkylmodell kan används som bl a tar hänsyn till hur varaktighetsdiagrammen för el och värme på den aktuella orten ser ut. Med en specifik investeringskostnad för ett eventuellt tillkommande kraftvärmeverk och andra indata kan systemkostnaden räknas ut. Blir systemkostnaden mindre med det eventuella kraftvärmeverket är kraftvärmeverket lönsamt.

Slutsatsen är att en kWh el från ett kraftvärmeverk kostar det personen/aktören som är med i debatten anser att det kostar. Det vill säga: det beror på vem man frågar.

Kent Lundgren, Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi i Lund

Tillbaka till referenslistan