Sätt pris på den förnyelsebara KVV-elen
Ur Elektricitetens Rationella Användning (ERA), Nr 4:1997, sid 26

Vad kostar en förnyelsebar kWh el från ett kraftvärmeverk? Är kostnaden konkurrenskraftig? Detta är exempel på aktuella men svåra frågor. Det intressanta är kanske inte det exakta svaret utan att frågan ställs, dvs att förnyelsebara energikällor diskuteras.

En ökad andel förnyelsebara energibärare inom energisystemet är ett viktigt steg mot ett ekologiskt uthålligt energisystem. De som för fram exakta svar missar ofta möjligheten att diskutera vad som ligger bakom den framräknade "kostnaden". Möjligheten att utveckla vad egentligen "konkurrenskraft" står för missas också ofta.

Vad innebär då att producerad el är konkurrenskraftig. Ordet står för ett besvärligt begrepp. Det förutsätter minst två saker; dels att energiomvandlingen är accepterad, dvs finns med på marknadsspelplanen; dels att den som ska bedöma resultatet kan bedöma indata. Frågor som kan ställas är t ex:

Två perspektiv
Bortsett från dessa problem kan man förenkla grovt och säga att det finns två perspektiv. Det första perspektivet har en grund i en produktionslogik (PL). De, som har det här perspektivet, jämför företrädesvis kostnaden för förnyelsebar (el)energi med kostnaden för traditionell produktion av (el)energi. Denna grupp har ett perspektiv som skulle kunna kallas produktionslogik (PL). De hävdar att en förnyelsebar kWh el från ett kraftvärmeverk kostar (minst) 60 öre per kWh el, dvs en icke konkurrenskraftig kostnad.

Det andra perspektivet har en grund i en hållbarhetslogik (HL). De som är bärare av denna logik säger att elproduktion i kraftvärmeverk är konkurrenskraftigt och att elen kan produceras för under 30 öre per kWh. Några andra skulle säga en kostnad på ungefär 30 öre per kWh el och samtidigt nämna att priset på elen kommer att gå upp. Eftersom vinst är lika med pris minus kostnad betyder ett högre elpris en högre vinst och därmed högre konkurrenskraft.

Om man analyserar de som ser saken ur ett produktionsperspektiv med de som ser saken ur en hållbarhetsperspektiv kan man se olika mönster. Olika förutsättningar/ värden stoppas in i kalkylen. Ibland ser även själva kalkylen annorlunda ut. Bägge grupperna har i någon mening rätt. De är bägge "försiktiga", men på olika sätt, vilket avspeglas bl a i val av kalkylränta.

Svårt att komma överens
Det är svårt för de personer som har olika synsätt att komma överens om vad som ska diskuteras. De med en HL anstränger sig för att göra mer och mer perfekta kalkyler som visar att förnyelsebar energi är konkurrenskraftig. De gör bättre och bättre uppskattningar om hur stor potentialen för olika förnyelsebara energibärare är. De med en PL hävdar att det är inte något problem att använda och sprida ändliga resurser. De menar att olika aktörer på en marknad fördelar resurserna på ett optimalt sätt med hjälp av priset som informationsbärare. Den ena sidan kan inte ta till sig den information som kommer från den andra sidan, och tvärtom

I stället för att de med en HL och de med en PL ska fortsätta att tala förbi varann kan bägge parter försöka se till vad den andra har att framföra. Den verklighetsbild som ligger i, eller bakom, analysen bör belysas så att mål och medel blir tydliga. Är målet att få tillväxt, att nå framsteg, och/eller att nå ett ekonomisk, socialt och ekologiskt uthålligt samhälle?

Vi kanske behöver ompröva vad "framsteg" innebär. En öppen diskussion kring dessa antaganden skulle förhoppningsvis leda till att bägge sidor kommer fram till andra, och förhoppningsvis mer gemensamma, slutsatser.

Tre sätt att räkna
Det förekommer, som nämnts, mycket olika värden på vad elenergin kostar från olika kraftvärmeverk. Flera sätt att räkna redovisas i en rapport: "Bioenergins nuvarande och framtida konkurrenskraft", skriven av Helena Frankel, Erik Ling och undertecknad (Lunds Universitet 1996). I rapporten redovisa tre olika att räkna. Ett sätt är att räkna på en enskild anläggning inklusive kapitalkostnad (se fig).

Ett annat sätt är att bara ta hänsyn till marginalkostnaden.

Ytterligare ett sätt att beräkna kostnaden är att ta hänsyn till hela systemet.

Kostnaden för att producera el i en enskild anläggning, inklusive kapitalkostnad, varierar mellan 30 och 60 öre per kWh el om endast två parametrar förändras: investeringsutgift och real kalkylränta. Bakgrunden till uträkningen är uppgifter från ett stort energiföretag att det kostar 60 öre per kWh el. Utgående från denna räknemodell och genom att anta en annan real kalkylränta (6 % i stället för 11 %) och investeringsutgift (10 000 kr/kW el i stället för 18 000 kr/kW el) så blev resultatet 30 öre per kWh el. Antagen fullasttid är 4 000 timmar per år och antaget förhållande mellan el och värmeproduktion är 0,5.

Minimera kostnaden
Fokus bör dock inte ligga på vad en kWh el kostar från en enskild anläggning. Hela energisystemets kostnad, systemkostnaden, bör minimeras. En kalkylmodell kan används som bl a tar hänsyn till hur användningen av el och värme varierar timma för timma i en viss stad. Med en specifik investeringskostnad för ett eventuellt tillkommande kraftvärmeverk och andra indata som är aktuella på orten kan systemkostnaden räknas ut. Blir systemkostnaden mindre med det eventuella kraftvärmeverket är kraftvärmeverket lönsamt.

Slutsatsen är att kostnaden för en kWh el från ett kraftvärmeverk bestäms av den kalkyl och de indata som personen/aktören som är med i debatten använder. Aktörer som talar om konkurrenskraft antar vidare att den energiomvandlingsmetod som producerar elen är med på marknadsspelplanen. Det vill säga: det beror på vem man frågar.

Kent Lundgren, kent.lundgren@iiiee.lu.se
Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi