Affärsetik, AEX 301 , 5p, Kent Lundgren s del

Etik - kunskap om värderingar  - hjälper oss att förstå handlingar
Fakta tillsammans med  värderingar, en normativ etik, hjälper oss att förstå och förutse handlingar. Erfarenhet och "känsla" (specialfall av värdering) ger upphov till en slutsats och vi är beredda att handla. Olika ledningsstilar kan kopplas till olika normativa inriktningar (Petrick & Quinnn, 1997). Olika normativa inriktningar, olika "kulturer", ser på naturen, och världen, med olika ögon. Vilken framtid, vilket handlande, kan vi förutse, på marknanden och inom politiken, när vi beaktar att den rikaste femtedelen av mänskligheten nu äger/förbrukar: 87% av alla bilar, 74 % av alla telefonlinjer, 64 % av allt papper och 58 % av all energi? Vilken framtid kan vi förutse om vi beaktar det faktum att energiförsörjningen idag till 80 % baseras på icke-förnyelsebara energikällor?

Miljöfrågan  - en fråga om värderingar, kunskap; marknad och politik
En viktig, global, miljöfråga är frågan om den ökande växthuseffekten. Eftersom frågan om växthusgaser är global och eftersom hela Sverige bara "bidrar" med promille av utsläppen är frågan om hur man, vi i Sverige, du och jag, ska kunna bidra till minskade utsläpp en etisk fråga. För att kunna, vilja och orka bidra till att minska växthusgaserna så krävs det en genomtänkt moral (kunskap om värderingar och etik). Vidare bör man fundera på vilken natursyn man har. Ser du naturen som: välvillig, nyckfull, robust eller skör? Frågan om ökad växthuseffekt hänger intimt samman med att mänskligheten till ung 80 % använder sig av fossila bränslen (kol, olja och gas). Energibärare som inte förnyas och som därmed nu i rätt så snabb takt sinar. Vem tror att vi inom en 50 års period kommer att skapa ny teknik som klarar att förse världen med energi? (om 50 år har de fossila bränslena kanske inte tagit slut, men just sinat). Energifrågan är inte "bara" en fråga växthuseffekt, sinande källor och, för dig och mig i vardagen, höga bensinpriser, utan i hög grad en politisk fråga: vem ska ha kontroll över de fossila källor som finns!?  Många miljöfrågor är till synes mycket svåra att lösa. Samtidigt pekar många siffror åt rätt håll: svavelutsläppen från svenska källor var 1990 100 000 ton jämfört med 900 000 ton år 1970. Utsläpp av kadmium till luft har minskat från 27 till 2 ton per år mellan år 1970 och 1990 (samtidigt så är "utsläppen" av kadmium i form av produkter ung 170 ton per år). Miljöfrågor har mycket sällan några "rätta" svar. De är tvärvetenskapliga till sin natur. Tidigare var det kanske främst naturvetare som tittade på effekterna i naturen. Numera studerar allt fler akademiska discipliner miljöfrågan. Det är nödvändigt att naturvetare och samhällsvetare studerare miljöfrågan tvärvetenskapligt. Thompson (1996:9) skriver: The need for efficient interaction between the natural and social sciences does arise from ... the urgent issues of environmental problems". I samma text beskriver Thompson hur olika man kan se på naturen (genom att beskriva olika kulturers natursyn vill Thompson underlätta en dialog med "policy actors"). Thompson (1996:9) med flera definierar miljöproblem som en samhällsfråga i stället för en "miljöfråga" och därmed är det lättare att relatera företag och företagsekonomin till miljöfrågorna. Numera är de flesta företag medvetna om sitt beroende av att sköta miljöfrågan på ett sätt som kan accepteras av omgivningen. Många företag vill ligga före lagstiftningen, arbeta proaktivt, för att öka legitimiteten och för att de många gånger kan tjäna pengar på det. I och med att miljöfrågor regleras både på marknaden och genom politik så måste företagsledare både ha information om marknaden och föra en dialog med politiker.

Etiska inriktningar - etik för yrkeslivet
Etik (av grek ethos: sedvana) och moral (av lat: moralis: sedvana) är i grunden samma ord. Numera brukar dock etik beteckna moralens teori. Olika former av etik kan noteras: normativ (föreskrivande), deskriptiv (beskrivande) och tillämpad (t ex arbetsetik, vårdetik, yrkesetiska riktlinjer för t ex civilekonomer Brytting, 1999:199). Brytting (1999) tar upp fyra typer av normativ etik som på olika sätt diskuterar vad som är rätt: pliktetik, konsekvensetik, dygdetik och diskursetik. Tännsjö (2000) tar även upp rättighetsetik, feministisk etik och miljöetik. Den etiska utgångspunkten har betydelse för hur vi ser på rätt och fel handlingar i företag och företagsamhet. Olika ledningsstilar kan kopplas till olika normativa inriktningar (Petrick & Quinnn, 1997:44-55). Några praktiska frågeställningar: Har företagsledningen en plikt att leverera högsta möjliga avkastning till ägarna av företaget? Helgar målet (hög avkastning) vilka medel som helst? Hur ska vi som studenter och företagare räkna på olika investeringar? Vilka intäkter och kostnader ska tas med i kalkylen? Kan vi se det som en plikt att återföra askan till skogen när vi eldat upp grenarna och topparna? Till vilken grad ska ledningen utveckla medarbetarna (arbeta med HR)?

Kalkylerbara risker
Vi lever i ett risksamhälle (Beck, i Lidskog, Sandstedt & Sundqvist (1997:kap6). Många risker hör ihop med påverkan på miljön (och, i förlängningen, påverkan på samhället/människan). Kan man uppskatta sannolikheten för att få extra kostnader vid en olycka så kan man tala om en kalkylerbar risk (Östberg, 1993:141-147, Att veta vad man gör- studier i riskhantering; Lidskog et al, 1997:90-93, Samhälle, risk och miljö). Det är svårt att bilda sig en uppfattning om risker med låga sannolikheter:

Risk i den enkla vetenskapliga meningen - produkten av sannolikhet och följd - är överhuvudtaget ett begrepp som inte i alla hänseenden är naturligt för människor. (Östberg, 1993:142)
Östberg konstruerade ett exempel där man för energiförsörjningen placerade gasbehållare på ett antal hustak. Frågan är nu: är fördelarna större än  nackdelarna? Fördelarna var att man ekonomin förbättrades med 1000 kr per hushåll och det var bättre för miljön. Nackdelen med gastankarna på taket är att en tank exploderar av en eller annan anledning. Sannolikheten för det ska hända är "otroligt" liten, och uppskattades till 0,02 miljontedels år, dvs 2*10-8 (Det är än mer otroligt än att ett kärnkraftsverk råkar ut för en allvarlig olycka). Kostnad: 500 döda och 2 miljarder kronor i materiell förlust. Östberg beskriver hur olika personer resonerar inför en sådan "uppgift". Vissa tittar "bara" på den hypotetiska olyckan och kostnaderna. Andra, en politiker, menade att frågan hade besvarats av "lägre" instanser innan den skulle nått till honom. Ingen av personerna som ingick i Östbergs studie ville eller kunde göra den 'enkla' kalkylen:  produkten av sannolikhet och effekt. Återigen: vad som tas med i kalkylen är en etisk fråga. Lidskog, Sandstedt & Sundqvist (1997:kap 5) skriver i Samhälle, risk och miljö att det inte finns något "objektivt" sätt att räkna ut risk. Alla former av risker är konstruerade. Lidskog, Sandstedt & Sundqvist presenterar den tyske sociologiprofessorn Ulrich Becks tankar om risksamhället (kap 6) och de belyser energifrågan ur ett risk och miljöperspektiv (kap 11). Även om olika risker kan kalkyleras och därmed uppskattas bygger kalkylerna på uppskattningar. Vi kommer att titta på fler konstruerade exempel som liknar Östbergs ovan redovisade exempel.

Individ- och systeminriktad etik. Olika typer av strategi och ledningsmässiga roller. Olika perspektiv på miljöfrågan
Antropocentrisk och biocentrisk etik, liksom individinriktad och systeminriktad etik tas upp (Wandén, 1997, Miljö-livsstil-samhälle). Dessa etiska dimensioner kan kopplas till olika metodologiska utgångspunkter inom företagsekonomin . Utgångspunkter som påverkar vad vi ser som "sant" och därmed som etiskt förnuftigt och riktigt. Hur vi väljer att undersöka och analysera företag och andra organisationer påverkar och påverkas av våra etiska utgångspunkter. De strategiska förhållningssätt som företagare utgår från, kanske med hjälp av en grupp studenter, kan enligt Mintzberg (1988) ses som strategi som: plan, position, handlingsmönster eller perspektiv . En ledare kan arbeta utifrån flera olika roller (Ahltorp, 2000, Rollmedvetet ledarskap ; Adizes, 1979) och olika perspektiv (Bolman & Deal, 1997). Likaså kan miljöfrågan ses ut flera perspektiv: resursperspektiv, företagsperspektiv och/eller samhällsperspektiv (Dobers & Wolff, red, 1997). Antingen analyseras hur resurserna flödar mellan företag, eller hur det enskilda företaget påverkas ekonomiskt på kort sikt, eller hur värderingar i samhället påverkar företagets långsiktiga överlevnadsförmåga.

Hållbart samhälle - Naturekonomi
Vad kännetecknar ett hållbart samhälle och företag som arbetar aktivt med att miljöanpassa sig? Det naturliga steget och Holmberg (1995) redovisar fyra stycker så kallad systemvillkor för ett hållbart samhälle. Bergström har i Naturekonomin (1994) och i Hållbar ekonomi (1996) arbetat fram en naturekonomimodell för att konkretisera systemvillkoren för företagare. Naturekonomimodellen kan sammanfattas i tre frågor: Kan detta sätt att använda resurserna pågå länge (marginalmått), Hur väl tillvaratas de resurser som faktiskt används (snålhet) och Hur väl uppfyller verksamheten sitt ändamål (verkningsgrad eller yttre effektivitet).

Miljöfonder
Sist, om tid ges, kommer jag på föreläsningen att ta upp olika miljöfonders inriktningar. Vilka olika typer av "miljöfonder" det finns. En del fonder som Storebrand, Föreningssparbanken och Banco (tillsammans med Det Naturliga Steget) arbetar aktivt med att bedöma företags miljöarbete. I USA uppskattas, enligt Social Investment Forum, att ungefär två procent av alla fonder förvaltas med en etisk filosofi som grund. I Europa har Storbritannien kommit längst. Där uppgår den etiska fondförvaltningen till ungefär en procent. Andra länder som ligger framme i Europa är Holland, Belgien, och Schweiz. (Banco Världen, s 4-5, nr 3 2002)
 
 
 
 
 

This document is maintained by  kent.lundgrenn@telia.com
Initial version: Sept 2001
Last update: