Olika normativa inriktningar, sätt att tänka, moraliska utgångspunkter
En genomtänkt moral och genomtänta handlingar förutsätter att man vet vilka moralläror man har att välja mellan. Det finns olika normativa inriktningar, eller med Bryttings (1999) ord: "olika sätt att tänka", eller med Tännsjös (2000) ord: "moraliska utgångspunkter" eller "moralläror". Olika ledningsstilar kan kopplas till olika normativa inriktningar (Petrick & Quinnn, 1997:44-55). Nedan presenteras tre olika författares syn på olika normativa inriktningar. Pliktetik och konsekvensetik är de två vanliga, mest grundlägande, moraliska utgångspunkterna. Alla tre författarna börjar med dessa två principer.

Den morallära som nog får anses som äldst är dygdetiken. Aristoteles utformade denna lära 300 år före vår tidräknings början.  Denna lära fokuserar på: Vad slags människa bör jag vara? Det var dygder, snarare än handlingar, som stod i centrum i antiken.

Ingen av morallärorna förutsätter en religion. Pliktetiken utformades av Kant (1724-1804), utilitarismen av Jeremy Bentham (1748-1832), dygdläran av Aristoteles (300 år f Kr), egoismen av Thomas Hobbes (1588-1676), rättighetsetiken av John Locke (1632-1704), feministisk etik av Carol Gilligan, miljöetiken av Aldo Leopold och Arne Naess (Tännsjö, 2000:18).

Nedan listas de olika författarnas olika moraliska utgångspunkter på så sätt att det är möjligt att se skillnader och likheter mellan författarna:

Tännsjö, T. (2000) Grundbok i normativ etik, Thales. Brytting, T. (1999) Företagsetik, del 1 moralfilosofi - fyra sätt att tänka, sid 29-59, Liber ekonomi. Koskinen, L. (1999) Etik och ekonomi och företagets själ - kan moral och god ekonomi förenas?, Prisma.
Utilitarism [konsekvensetik]
Konsekvensetik
Konsekvensetik
Egoism och kontraktsläran


Pliktetik
Pliktetik
Pliktetik
Rättighetslära [rättighetsetik]



Dygdetik

Dygdetik
Avsiktsetik* och
Dygdetik**
Feministisk Etik


Miljöetik



Diskursetik
Ansvarsetik



* Avsiktsetiken är djupt rotad i vårt rättsmedvetande [ont eller gott uppsåt] (Koskinen, 1999:49).
** Kan även kallas sinnelagsetik eller karaktärsetik.


Något om författarnas koppling till miljöfrågan
Alla moraliska utgångspunkterna, utom miljöetiken, utgår från att vi (bara) har förpliktelser mot varandra och mot andra kännande varelser. Miljöetiken utgår även från att vi har förpliktelser mot naturen som sådan (Tännsjö, 2000:17, 121-134). Tännsjö (2000) talar i kapitel 8, sid 121-134, uttryckligen om miljöetik.

Det är möjligt att värna miljön även från några av de "vanliga" moraliska utgångspunkterna, vilket Brytting (1999) och Koskinen (1999) gör. Enligt t ex den konsekvensetiska utgångspunkten så tjänar vi människor på att värna miljön.. Brytting (1999) tar i del 4, företaget och omvärlden, på sid 174 upp: "Miljön till varje pris?", på sid 176: "Tänk globalt", på sid 179: "Handla lokalt" och "Bärkraftig utveckling". Koskinen (1999:92-96) tar bl a upp miljöfrågan i samband med Caux Round Table:s affärsprinciper. Enligt Caux Round Table:s princip 6, respekt för miljön. bör: "företaget skydda, och där det är möjligt, förbättra miljön. De bör främja en bärkraftig utveckling och förhindra slöseri med naturresurser" (Koskinen, 1999:95; Caux Round Table).