Miljöfrågor har mycket sällan några "rätta" svar. De är tvärventenskapliga till sin natur
Miljöfrågorna berör oss som individer, företagen och samhället i stort.  Är det etiskt rätt att den rikaste femtedelen äger/förbrukar: 87% av alla bilar, 74 % av alla telefonlinjer, 64 % av allt papper och 58 % av all energi? Är det hållbart och etiskt försvarbart att energiförsörjningen till 80 % baseras på icke-förnyelsebara energikällor? Samtidigt pekar många siffror åt rätt håll: svavelutsläppen från svenska källor är nu 100 000 ton jämfört med 900 000 ton år 1970. Utsläpp av kadmium till luft har minskat från 27 till 2 ton per år mellan år 1970 och 1990 (samtidigt så är "utsläppen" av kadmium i form av produkter ung 170 ton per år).  Miljöfrågor har mycket sällan några "rätta" svar. De är tvärventenskapliga till sin natur. Tidigare var det främst naturvetare som tittade på effekterna i naturen. Numera tittar allt fler akademiska discipliner  på miljöfrågan. Många har börjat definiera "miljön" som en samhällsfråga i stället för en "miljöfråga" och därmed är det lättare att relatera företag och företagsekonomin till miljöfrågorna. Numera så är de flesta företag medvetna om sitt beroende av att sköta miljöfrågan på ett sätt som kan accepteras, många företag vill ligga före lagstiftningen, för att öka legitimiteten och för att de tror att de kan tjäna pengar på det. Nedan mer om den balansgång som kännetecknar miljöfrågan.

Miljöfrågan hanteras både på en marknad och av stat/myndighter inom en "hierarki"
En bild av hur miljöfrågan kan hanteras, styras, finns i Jönssons Miljöredovisning (kap 11 i D&W, 1997). Där beskrivs (s 198) tre samordningsorgan: "stat", "marknad" och "community". Samma typ av bilder har används i  diskussioner om organisationskontroll, t ex Ouchis resultat, beteende och "clan/trust" styrning (ibid). Williamsons (1991) transaktionskostnadsansats innefattar marknad och hierarki (ibid). Schwartz beskrivning, kapitel 4 i D&W, av olika företagsstrategier för olika miljöutmaningar kan kopplas till Jönssons diskussion om olika samordningsorgan. Företag kan ses som en hybrid på marknad/stat; resultat/beteendestyrning skalan. Som Schwartz skriver (sid 82 i D&W): Ett företag måste hantera både konkurrensstyrning [på en marknad] och samverkan med leverantörer, [systerdivisioner] och myndigheter [inom en hierarki]. Det är extra tydligt att miljöfrågan hanteras både på en marknad och av stat/myndighter.   

Olika typer av studier, strategier, ledningsmässiga roller och olika perspektiv på miljöfrågan
Hur vi väljer att undersöka och analysera företag och andra organisationer påverkar och påverkas av våra utgångspunkter. De strategiska förhållningssätt som företagare utgår från kan enligt Mintzberg (1988) ses som strategi som: plan, position, handlingsmönster eller perspektiv . En ledare kan arbeta utifrån flera olika roller (Ahltorp, 2000, Rollmedvetet ledarskap ; Adizes, 1979) och olika perspektiv (Bolman & Deal, 1997). Likaså kan miljöfrågan ses ur flera perspektiv: resursperspektiv, företagsperspektiv och/eller samhällsperspektiv (Dobers & Wolff, red, 1997). Antingen analyseras hur resurserna flödar mellan företag, eller hur det enskilda företaget påverkas ekonomiskt på kort sikt, eller hur värderingar i samhället påverkar företagets långsiktiga överlevnadsförmåga.

Hållbart samhälle - Naturekonomi - Fem steg mot det gröna företaget
Vad kännetecknar ett hållbart samhälle och företag som arbetar aktivt med miljöanpassa sig? Det naturliga steget och Holmberg (1995) redovisar fyra stycker så kallad systemvillkor för ett hållbart samhälle. Bergström har i Naturekonomin (1994) och i Hållbar ekonomi (1996) arbetat fram en naturekonomimodell för att konkretisera systemvillkoren för företagare. Naturekonomimodellen kan sammanfattas i tre frågor: Kan detta sätt att använda resurserna på pågå länge (marginalmått), Hur väl tillvaratas de resurser som faktiskt används (snålhet) och Hur väl uppfyller verksamheten sitt ändamål (verkningsgrad eller yttre effektivitet). Hur långt ett förtag har kommit i sitt miljöarbete har beskrivits av olika författare, t ex Arnfalk & Tidell (1992) och Ehrenheld & Hoffman (1993, i Strammegård, kap 5 i D&B, 1997). Båda dessa grupper av författare har beskrivit fem "steg" som ett företag kan ta. Steg 1) Miljöpassiva när företaget bara arbetar med problemlösning, 2) Myndighetsstyrda när företaget är följsamt mot lagen, 3) Lagopmtimerande när hänsyn tas utöver vad som krävs av lagen, 4) Miljömedvetna som innebär resursminimering, 5) Miljöanpassat när det skett en omvandling till det gröna företaget. 

Miljöetik
Etik (av grek ethos: sedvana) och moral (av lat: moralis : sedvana) är i grunden samma ord. Numera brukar dock etik beteckna moralens teori. Olika former av etik kan noteras: normativ (föreskrivande), deskriptiv (beskrivande) och tillämpad (t ex  vårdetik och yrkesetiska riktlinjer för t ex civilekonomer Brytting, 1999:199). Brytting (1999) tar upp fyra typer av etik som på olika sätt diskuterar vad som är rätt: pliktetik, konsekvensetik, dygdetik och diskursetik. Dessa olika former av etik - som ekonomer och filosofer utvecklade på 1700 och 1800 talet - har betydelse för hur vi ser på rätt och fel plikter/handlingar i företag och företagsamhet. Har vi en plikt att leverera högsta möjliga avkastning till ägarna av företaget? Hur ska vi som studenter och företagare räkna på olika investeringar, som t ex innehåller risker ? Vilka intäkter och kostnader ska tas med i kalkylen? 

Miljöfonder
Företag påverkas av hur omgivningen ser på dom. Det finns olika typer av "miljöfonder" som på olika sätt bedömmer hur företag arbetar med miljöfrågan. En del fonder som Storebrand, Föreningssparbanken och Banco (tillsammans med Det Naturliga Steget) arbetar aktivt med att bedöma företags miljöarbete. I USA uppskattas, enligt Social Investment Forum, att ungefär två procent av alla fonder förvaltas med en etisk filosofi som grund. I Europa har Storbritannien kommit längst. Där är uppgår den etiska fondförvaltningen till ungefär en procent. Andra länder som ligger framme i Europa är Holland, Belgien, och Schweiz. (Banco Världen , s 4-5, nr 3 2002)
 
 
 
 
 

Fåglar

This document is maintained by kent.lundgren@sca.com kent.lundgren@home.se
Initial version: Sept 2001
Last update: